Behandling av maligna lymfom är mer än läkemedel och strålbehandling mot själva sjukdomen. Det gäller också att förebygga och behandla eventuella komplikationer.

Låga blodvärden

Orsaken kan vara påverkan på benmärgen eller till exempel järnbrist vid lymfom i magtarmkanalen. Ibland förkortas överlevnaden av de röda blodkropparna (hemolys). Blodbrist (lågt Hb) kan orsaka trötthet och organsymtom på nedsatt syrsättning, t.ex. kärlkramp i hjärtat. Blodtransfusioner kan bli aktuellt.

Patienter med feber skall kontakta sitt team eller avdelningen

Noggrann mun- och stjärthygien liksom vissa diet-inskränkningar under ömtåliga perioder minskar också risken för infektioner som uppträder på grund av nedsatt immunförsvar, så kallade opportunistiska infektioner. Det kan bli aktuellt med inläggning och antibiotika med dropp om man bedömer att en allvarlig infektion kan vara på gång.

Nedsatt svar på vaccinationer

Förmågan hos friska lymfocyter att bilda antikroppar mot infektion kan vara nedsatt, inte minst på grund av immunbehandling. Det finns nu rutiner även för vaccination mot Covid-19. Närstående skall alltid ha fullgott vaccinationsskydd, även mot influensa och pneumokocker, för att minska risken att smitta patienten.

Håravfall

Många, men inte alla av de cytostatika som används, ger håravfall, och sjukvården kan då ordna kontakt med perukmakare. Det hår som faller av återkommer i princip alltid, men då oftast i en annan kvalitet eller färg.

Onormal allvarlig trötthet – fatigue

Denna trötthet kan uppstå hos alla patienter med lymfom före, under och efter behandling. Det finns inga specifika prover för denna trötthet, som oftast kännetecknas av att den inte går över hur mycket man än vilar. Givetvis görs en bedömning av att tröttheten inte beror på en tidigare dold sjukdom, hormonrubbning eller bristtillstånd. Den behandling som är dokumenterat bra är fysisk aktivitet, vilket patienten skall uppmuntras till även om det tar emot.

Illamående

Detta är en vanlig biverkan som varierar från lindriga till uttalade besvär beroende på cytostatikasort och dosering. Kräkningar och svårigheter att behålla näring och vätska kan också förekomma. Det finns mycket effektiva sätt att förebygga illamående, men de läkemedel (antiemetika) som ges kan också själva ha biverkningar.

Nutrition

Illamående och onormal trötthet kan påverka näringsintaget negativt. Det gäller att patienten får i sig tillräckligt med energi, proteiner och näringsämnen. Det skall vara lätt för patienten att få kontakt med en dietist för rådgivning och eventuella näringstillskott. Observera att till exempel grapefruktjuice kan påverka koncentrationen av vissa cancerläkemedel.

Slemhinnor

Dessa celler delar sig också snabbt och är känsliga för många cytostatika. När de normala slemhinnorna skadas, blir det lättare opportunistiska infektioner i till exempel munhåla/svalg eller underliv. En skadad slemhinna kan dock också leda till svårare infektioner. Patienter som planeras för cytostatikabehandling genomgår oftast tandläkarundersökning för att hitta och åtgärda dolda infektionshärdar i tandrötter.

Hud

Cytostatika påverkar även hudceller vilket leder till ökad känslighet för ultraviolett ljus från sol eller solarium. Patienten skall därför undvika ”intensivt” solljus.

Skador på långsamt delande celler I – påverkan på nervsystemet

Kallas också neuropati och orsakas oftast av ett cytostatikum (vinkristin). Det kan bli känselbortfall fr.a. i underben och fötter vilket man måste vara uppmärksam på. Ett annat men ovanligt symtom på detta är förstoppning. Man behöver då minska dosen eller sätta ut vinkristin. Symtomen går oftast tillbaka även om det tar lång tid, men om det förvärras till muskelförlamning kan skadan bli bestående.

Skador på långsamt delande celler II – benskörhet

Benskörhet (osteoporos) tycks drabba fler lymfompatienter än man tidigare insett. Det beror oftast på den kortisonbehandling som ingår i flera cytostatikakurer, men kortison har också använts mycket för att förebygga illamående. Benskörhet kan leda till frakturer utan kraftigt våld (lågenergifraktur) vilket kan ge svåra symtom med smärtor och nedsatt rörlighet. Inte minst ryggradens kotor kan pressas ihop, varvid patienten blir kortare och mer kutryggig.

Biverkningar av kortison

Kortison i höga doser eller lägre doser under lång tid ger inte sällan biverkningar på olika organsystem. Centrala nervsystemet: man blir piggare än normalt, sömnproblem och i enstaka fall kan manisk sjukdom/psykos tillstöta. Magsår kan uppstå genom att kortisonet irriterar magslemhinnan men också dämpar den inflammation som orsakar magsårs-symtom. Alla patienter som behandlas med kortison skall därför ges förebyggande behandling mot magsår (PPI-läkemedel). Diabetes kan uppstå och förvärras alltid av kortisonbehandling, varvid insulinbehandling eller justering av insulindoser blir aktuellt. Viktuppgång, ödem och hudskörhet är andra kända långsiktiga biverkningar.

Sexualitet

Frågor om sexualitet kan ibland vara känsliga att ta upp men detta har betydelse för patienter i alla åldrar. Trötthet, illamående och andra symtom kan påverka sexlivet negativt men det finns också speciella aspekter: Hos kvinnor kan slemhinnor i underlivet bli sköra och torra, det kan bli sammanväxningar. Premenopausala kvinnor kan komma in i ett för tidigt klimakterium med typiska symtom av värmevallningar och svettningar. Män får en ökad risk för impotens av många cytostatika, och detta går ofta att behandla med potenshöjande läkemedel. Behandlingar som inkluderar testiklar kan leda till testosteronbrist som kan medföra initiativlöshet och nedsatt utbyte av sexlivet. Remiss till gynekolog, androlog eller sexolog kan bli aktuellt.

Fertilitet

Vissa behandlingar med cytostatika och strålbehandling innebär ett hot mot fertiliteten hos alla män och pre-menopausala kvinnor. Den kan dock återkomma spontant, varför preventivmedel skall tas om man vill undvika graviditet. För patienter i fertil ålder bör diskussion med sakkunnig på ett fertilitetscentrum erbjudas snarast möjligt, så att lämpliga fertilitetsbevarande åtgärder kan vidtas.

Rökning

Rökstopp är angeläget direkt från lymfomdiagnosen. Detta är ofta svårt, och man får använda till buds stående hjälpmedel. Rökning ökar på kort sikt risken för akuta komplikationer, framför allt infektioner och hjärt-lungproblem. De långsiktiga cancerogena biverkningarna av rökning är allvarligare för dem som genomgått lymfombehandling med cytostatika och eventuell strålbehandling.

Alkohol

Alkohol, framför allt en lite högre konsumtion, ökar risken för komplikationer och biverkningar och leder till sänkt överlevnad. Ett gott råd är att patienten skär ned sin konsumtion till ett absolut minimum.

Alternativ medicin

Komplementär eller alternativ medicin kan ändra effekterna av cytostatika. Det är därför viktigt att patienten diskuterar detta med behandlande läkare.