Personerna på bilderna har inget med sammanhanget att göra
Att få en diagnos och behöva vård och behandling är en ny och ovan situation för de allra flesta. Som patient kan man därför känna sig osäker på sina rättigheter. I patientlagen finns ett par viktiga punkter som kan vara bra att känna till.
Övergripande kan man säga att patienten ska ha möjlighet att påverka sin egen vård. För att kunna vara delaktig måste man förstå den information man får av vårdteamet. Som patient är det viktigt att ställa frågor om man det är någonting man inte förstår. Om man inte pratar svenska har man rätt till en professionell tolk.
Sjukvården är under vissa förutsättningar skyldig att ge patienter med allvarlig eller livshotande sjukdom en second opinion. Det innebär att ytterligare en läkare, kanske på annan ort, gör en bedömning av sjukdomen eller behandlingen. Kanske vill man veta om det finns något alternativ till den behandling man erbjuds eller få bekräftat att behandlingen är den rätta. Inte sällan blir den nya bedömningen densamma, men även det beskedet har ett värde. Vill man ha en second opinion ska man i första hand ta upp det med sin läkare, men även sjuksköterska går bra. Vid en second opinion görs inga nya undersökningar utan bedömningen görs utifrån de underlag som finns, vanligen patientjournalen. Som patient har man också alltid rätt att läsa sin egen journal, men det kan vara klokt att göra det tillsammans med en läkare som kan förklara fackuttryck och medicinska termer, så att man verkligen förstår informationen.
Som cancerpatient kan det hända att man blir erbjuden att medverka i en klinisk studie. Syftet kan vara att förbättra både diagnosmetoder och behandlingar, till exempel om ett nytt läkemedel eller behandlingsupplägg ger förlängd överlevnad eller bättre livskvalitet. Att delta i en studie är alltid helt frivilligt och alla studier behöver vara godkända i Etikprövningsnämnden för att garantera att patienternas rättigheter tillgodoses. En patient som deltar i en studie får ofta följas med fler prover, undersökningar och kontroller, och kanske kan sjukdomen påverkas till det bättre. Många patienter tycker att det känns meningsfullt att bidra till forskningen. Man har dock alltid rätt att avbryta sin medverkan när som helst.
Den som blir sjuk i cancer och sjukskrivs får ersättning enligt aktuella regler och försäkringar. En närstående som avstår från att arbeta för att vårda en svårt sjuk kan få ersättning, så kallad närståendepenning från Försäkringskassan, se avsnitt ”Att vara närstående”. Om patienten inte kan få vård för sin sjukdom inom rimlig tid i Sverige är det möjligt att ansöka hos Försäkringskassan om att få ekonomisk ersättning för behandling i ett annat eu/ees-land eller i Schweiz. En förutsättning är att det handlar om sådan vård som man hade kunnat få inom det allmänna svenska sjukvårdssystemet. Ibland kan den som är cancersjuk söka bidrag ur olika fonder. En sådan är CancerRehabFonden som får in medel genom insamlingar och donationer. Hos CancerRehabFonden kan man bland annat ansöka om ekonomisk hjälp för rehabilitering, en tids vistelse på hälsohem eller en rekreationsresa.
www.netdoktor.se/upplysningskampanjer/utbildning-om-patientlagen/
Du lämnar nu en Roche AB och Roche Diagnostics Scandinavia hemsida. Länkar till externa webbplatser är tänkta som en service till våra besökare. Roche AB och Roche Diagnostics Scandinavia tar inte ansvar för innehållet på externa webbplatser. För att gå vidare klicka på Fortsätt annars klickar du på krysset.