Blodet i vår kropp innehåller olika celler – röda blodkroppar, vita blodkroppar (huvudgrupper granulocyter och lymfocyter), och blodplättar (trombocyter). De vita blodkropparna cirkulerar i lymfsystemet (dit även mjälten räknas), som är en viktig del av kroppens immunsystem dvs. vårt naturliga försvar mot invasion av bakterier, virus och främmande celler.

Lymfsystemet finns i hela vår kropp

Lymfsystemet består av så kallade lymfatiska organ, som bildar celler som deltar i immunförsvaret, och av ett nätverk av lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa.

Till de lymfatiska organen räknas

Lymfkörtlar
Mjälten
Benmärgen
Övrig lymfatisk vävnad, t.ex. halsmandlar (tonsiller)

Lymfkörtlar (som när de blir förändrade kan kallas lymfknutor) finns rikligt i kroppen, ofta flera tillsammans på olika lokaler. Ytliga lokaler där man enkelt kan finna förstorade lymfkörtlar är halsmandlar, i käkvinklar, på halsen, precis ovan- och nedanför nyckelbenen, i armhålorna, i ljumskarna och i knävecken. En förstorad mjälte kan ofta kännas i buken. Förstorade lymfkörtlar i bröstkorgen eller en förstorad tymus (bräss), samt förstorade lymfkörtlar i buken kan ses med hjälp av datortomografi (DT) eller magnetkamera, s.k. MR- (magnet-resonans) undersökning. Lymfom i centrala nervsystemet (hjärna, ryggmärg) kartläggs med MR.